Sitter och sliter med bokslut för 2007 och kan konstatera att jag, trots mina 40 högskolepoäng i ekonomi, inte fattar riktigt om jag gör rätt eller inte. Man begriper att revisionsbyråerna borde tjäna en rätt rejäl hacka på oss stackars egenföretagare… Problemet med att ha enskild firma är ju att jag vill särredovisa firmans förehavanden från mina personliga mjölkinköp, men när beskedet kommer från Skatteverket så slår ju de ihop allting eftersom jag och firman är samma juridiska person, och hävdar att vi ska betala en viss summa (för så är det ju som egenföretagare; man får i princip alltid betala – inte få tillbaka) som inte stämmer riktigt med min bokföring, och då undrar jag ju förstås var jag ska anse att avdragen görs; på mig eller på mitt företag?
Skitsamma, det brukar ändå alltid bara bli som Skatteverket säger, så jag förstår inte varför jag lägger ner så mycket jobb på att få det att se snyggt ut.
Var på kryssning i den gångna helgen, och fick äran att representera “familjen” eftersom sambon låg i soffan och kved (dock icke av vällust, utan av magont) och inte kunde följa med. Och med lite bad i bubbelpool och bastu och en hyfsad buffé bakom sig, blev kvällen på båten helt okej. Inte perfekt (”Och här ska du skriva att det var för att inte jag var med” skulle sambon säga om hon satt bredvid nu), men det berodde på att det dels var typ 70 procent killar på dansgolvet – varav en betydande del var snygga eller hyfsat snygga, vilket gjorde att de 30 procenten som var tjejer var rätt hett villebråd. Inte för att jag var där för att ragga på något sätt, men det är betydligt roligare att säga nej till ett antal snygga tjejer än, som i det här fallet, en av dansgolvets fulaste tjejer vars halvsnygga kompis släpat mig genom halva folkmassan för att hon “måste presentera dig för nån”. Gäsp.
Sedan var kvällen inte perfekt också för att discjockeyn gjorde kanske totalt tre taktmixar under hela kvällen. Jag hade själv gjort ett betydligt bättre jobb, trots att det var tio år sedan jag spelade sist… Kanske den ordinarie DJ:n var sjuk, så killen i tax free-kassan fick hoppa in istället? Varför då inte hellre göra ett utrop som de gör i alla filmer med teatermord (”Is there a doctor in the house?”) och fråga om det fanns nån DJ på båten?
“Bästa passatjerare! Vi söker en DJ ti kvällän - anmel di djärna i rässeptjonen”.
Och så blev jag bokföringsmässigt äldre i går. Grattis till mig! Sambon går emellertid runt och berättar för mig hur gammal jag är, hela tiden, och jag funderar på att sälja henne på Blocket snart. Några spekulanter?
Men på lördag är det i alla fall fest. 29-årsfest, så det så!



torsdag 7 februari, 2008 kl 16:55 |
DU ÄR 33 ÅR GAMMAL!!!
Pusspårej!