Om man ska flytta nån gång…

…då vill jag bo på en sån här plats. Nästa hållplats (längst ner till höger på displayen) verkar ju vara ett ganska gulligt ställe.

Avd. ”Hur tänkte de nu?” #1

 

”Jodå, men HÄR lägger vi en busslinje där vi kör med ledbussar i bägge riktningarna. det blir skitbra!”

Alla ska vi göra comeback någon gång

I kväll blev det klart att jag kommer att göra tillfällig comeback som volleybollspeaker. På lördag åker jag till Södertälje för att prata på finaldagen av 8-nationsturneringen där bland annat Sverige (förstås) spelar. Det ska bli intressant att se hur ringrostig man är, med tanke på att jag gjorde min senaste match som speaker den 5 november 2008… Risken finns dessutom – vilket jag även med ett flin upplyste tävlingsledningen om – att jag kanske är lite extra raspig i rösten eftersom jag har en planerad utgång med ”kanske till och med fem pumor” som fredagkvällens värdinna P utryckte det. Vi får väl se hur det går…

Det är en del grejer man fascineras över som bussförare. Ja, alltså, inte bara det faktum att alla andra i trafiken är idioter i varierande grad, utan även andra små detaljer. Som till exempel hur folk sitter. Man tycker att de flesta bussförare borde sitta ganska likartat när de kör buss, men uppenbarligen inte, att döma av hur det såg ut på förarplatsen när jag tog över en buss i förmiddags…

…och nog blir man väl lite extra taggad inför bartenderkursen när man kommer till en rastlokal där vattenautomaten ser ut så här:

Kolsyrat till vänster och vanligt kylt vatten till höger. Najs.

Språkpolisen på razzia i stan

En del butiker på Drottninggatan i Stockholm har en förmåga att rikta in sig på vissa specifika turistgrupper. För visst måste det väl vara så att den här klädbutiken ägnar sig åt att bara sälja tyska kläder?

Den intelligente läsaren har givetvis redan räknat ut att jag har varit inne i stan i dag. Dagens arbetspass består nämligen av en ”lunchrast” på 6 timmar och 43 minuter, och rebellisk som jag är, valde jag att inte tillbringa den rasten i lunchrummet på bussgaraget, utan jag åkte hem och bytte till normala kläder och åkte in till stan för att handla de sista grejerna inför Mallorcaresan. Och hittade faktiskt allt jag skulle ha, otroligt nog. Så nu ska bara allting packas och vägas och med lite tur överskrider det inte de tillåtna vikterna… Jag har en packlista med 83 punkter på, och då är dessutom en del av dem typ ”alla strumpor”, och så där. Det blir ju en del saker man behöver under tre veckor, onekligen… Och då skrev jag listan i går kväll, så jag har säkert glömt nåt som jag kommer att komma på under de kommande dagarna, också.

Och man vet att man är i huvudstaden när plötsligt det här gänget dyker upp när man står och äter glass en morot utanför NK.

Japanernas kameror smattrade förstås, needless to say. Ni ser en av dem bakom den lilla flickan till vänster.

Saker jag inte visste om mig själv

Jag har blivit förolämpad i dag. I dag har jag kört buss, linje 670 mellan Vaxholm och Tekniska högskolan. Fyra gånger tur och retur. Bara det är ju värt ett par danssteg och några tjoho. Man lär sig linjesträckningen ganska snabbt: Runt rondellen – höger – vänster ner på motorvägen – in vid Danderyd och ut igen – vänster in på terminalen. Framme. Fyrtioen minuter.

På väg till Vaxholm på sista vändan klev det på två fjortisbrudar, och hade en remsa med två klipp vardera på (dialogen är kraftigt förkortad eftersom jag glömde anteckna under tiden de tjatade och är tvungen att sammanfatta).
Jag: – Ni behöver tre.
Fjortisbrud 1: – Men vi har bara det där.
Fjortisbrud 2: – Man brukar få åka med ändå, det är flera andra förare som har gjort så.
Jag: – Men bara för att de har gjort fel så behöver ju inte jag göra det.
Fjortisbrud 2: – Men hallå, asså vi har varit inne på pridefestivalen och åkt flak och gjort reklam för SL och allt, det borde väl räcka?
Jag: – Nej, jag får inte låta er åka om ni inte har en giltig biljett.
Fjortisbrud 1: – Här är vår biljett! (pekar på tröjan som säger ”Hanky [hjärta] SL”)
Fjortisbrud 2: – Men snälla, vi MÅSTE med den här bussen!
Jag: – Nej, jag får inte låta er åka om ni inte har en giltig biljett.
Fjortisbrud 2: – Men asså, vi har ju varit på festivalen hela dan och hållit på och gjort reklam för SL!
Jag: – Men kan ni inte komplettera med en sms-biljett, då?
Fjortisbrud 1: – Vad är ”komplettera”?
Fjortisbrud 2: – Men jag har Comviq Kompis, jag kan bara messa till andra Comviq-mobiler. Men jag betalar om vi får åka med! (sträcker fram en tjugolapp)
Jag: – Nej, jag har inga biljetter att sälja.
Fjortisbrud 2: – Men du får pengarna, bara. Snälla!
Jag: – Men jag får inte låta er åka om ni inte har en giltig biljett, så det är inte så mycket att snacka om.
Fjortisbrud 1 och 2: (går av)
Fjortisbrud 2: – Fan vad dåligt!
Fjortisbrud 1: – Bögjävel!

Hm.

Nåja, de hade ju varit på Pridefestivalen och åkt flak hela dan så de borde ju ha träffat en del bögar, och visste förmodligen därför precis vad de pratade om. Jag trodde jag var superstraight, men man lär sig alltid nya saker om sig själv. Så jag får väl tänka om när det gäller det där med tjejer…

Men jag hämnades lite sen, för jag ropade på radion och förberedde kollegorna på att de skulle försöka åka med kommande bussar också, så förhoppningsvis fick de gå hem, eller nåt.