Nej men snälla låt bliiiiii!

Typiskt, nu kommer alla (jag säger alla) tjejer vilja vara korthåriga. Neeeeeeeeej!

http://www.expressen.se/noje/fredag/1.1293710/victoria-beckham-har-ny-kortkort-frilla

Annonser

Just nu är jag fem år gammal

Ni vet hur det var. Dagen innan julafton. Den där lite sprittande känslan man hade när man var fem och visste att man skulle få ett jättehäftigt legohus eller en cool leksaksbil eller nåt, och knappt kunde hålla sig från ett hysteriskt Homer Simpson-”Wohoo!” och rusa in i vardagsrummet och slita upp alla paket på en gång trots att det var en dag för tidigt.

Ungefär sån känner jag mig nu. Inte bara för att säsong sex av Dallas låg i brevlådan när jag kom hem, utan också för att sjutums-tv-på-bordet-lidandet är över i och med att den nybeställda HD-projektorn ligger på paketutlämningen på ICA och väntar på mig om en dryg timme, plus att mejlet nyss kom, med bekräftelsen att även digitalboxen med hårddiskinspelningsmöjligheter lär befinna sig nånstans i närheten av nämnda paketutlämning.

Wohoo!

Prylbög? Jag? Say what!?

Kunde sen bara musicstore.de-klåparna se till att ändra statusen från abgeschlossen på min beställning av två kommentatorsheadset till Volleykanalen också, när jag har bett dem två gånger, så vore världen perfekt.

Nästan, i alla fall. Slapp jag bara Körspecen From Hell i morgon, så… Ni minns den föga intellektuellt utmanade körningen häromveckan? I morgon är det dags igen, mellan 06:57 och 15:24. Not so fucking wohoo.

Fotnot:
Klåpare heter Pfucher på tyska, enligt Prismas tyska ordbok. Jag kanske borde inkludera det ordet i mitt nästa mejl till dem…

Uppesittarkvällar kräva icke Bingolotto

Gångna helgen bestod av en fredag som var lugn, och en lördag som tillbringades i Bålsta. Min söta kusin A bor där med sin kanske inte riktigt lika söta men ändå trevliga make J och deras söta döttrar I och J. Nu föll det sig så att kusin A, som i sina bästa stunder mycket väl skulle kunna hävda att hon är yngre än jag och lätt komma undan med det, fyllde fyrtio och tyckte det passade sig med en fest just därför.

För min egen del började det som en nykter tillställning, eftersom jag hade bilen och tyckte att det vore skönt att kunna köra de 4,6 milen hem utan att riskera vare sig dikeskörning eller rattonykterhetsböter. Och så förblev det ända fram till midnatt, ungefär. Då tyckte A att det var läge att spela spelet Retro, som jag hade haft med mig i present. Samtidigt fick jag frågan vad jag ville ha att dricka och sa förstås att ”en whisky hade ju varit gott, om inte…”, vilket fick till följd att jag plötsligt erbjöds en sovplats i stugan på tomten (”det hade jag kanske i och för sig kunnat komma på lite tidigare”, sa A med stor självinsikt) och sedermera satt med både vinglas och whiskyglas framför mig.

Trots detta var jag ofin nog att utklassa alla andra och vinna spelet…

Sen gick alla andra hem eller gick och la sig, så från ett och framåt var det bara jag och A kvar (och en box med vin) och vi satt och pratade jättelänge och till slut var klockan… halv fem! Men det var riktigt trevligt att få umgås lite så där, för det händer alldeles för sällan, så det var värt att vara lite trött dan efter.

Men det var inga problem att köra hem, i alla fall. Även om söndagen förvisso inte innebar några större ansträngningar i övrigt, från min sida.

——————–

– Välkommen! Du behöver inte ta av dig kläderna!
Kusinen A välkomnar mig och sänker totalt mina förväntningar på festens tema… Hon menade för övrigt egentligen skorna.

– Nu när hela släkten – utom min kusin där – har gått hem så kan jag öppna den här…
Kusinen A med paketet hon fått order om att vara försiktig med, vad gäller valet av öppningstidpunkt, och som visar sig innehålla en stor dildo, vilken hon stolt viftar med framför både make och äldsta dotter…

It’s huuuge…

Förut var det katter som satt i fönstret och tittade på mig när jag kom hem. Nu är det en enorm hibiskusblomma. Den hårar inte lika mycket.

Har för övrigt varit och tittat på en ny bil i går. Och det ser riktigt intressant ut, så snart kan det vara bye bye Saaben och helloooo Chrysler!

Roligast just nu

Det här är den radioreklam som jag skrattar mest (och lite så där självironiskt) åt just nu:

-Går den här bussen till Gullmarsplan?
– Jag kan inte svara på det, hörru…
– Men… det är ju du som kör bussen.

Vad det är reklam för? I don’t give a shit, men det är nåt som ger klara besked, har jag för mig.

Tips från chauffören #3

När du kör bil så är det du som har väjningsplikt när en buss svänger ut från en busshållplats på 50-väg.

Du. Inte bussen.

Det betyder att du inte behöver tuta ilsket för att uppmärksamma föraren på att du inte kan trafikreglerna, samtidigt som du kör förbi framför bussen, för det har han sannolikt redan sett eftersom han släppte gasen och besparade dig en pinsam buckla i din högra framskärm.

En lördag av det rätta virket

Gårdagen var faktiskt en ovanligt social dag. Gick ju på fotboll¹ på eftermiddan, och åkte därifrån efter första halvlek för att träffa K (som jag tror för enkelhets skull får gå under namnet Home Stage), som skulle in till stan och tyckte att hon ville ha lite fikasällskap. Hittade en uteservering i Gamla Stan där vi satt ett tag och diskuterade livets krångligheter tills det blev lite för kallt. Hon tyckte vi skulle gå nån annanstans och dricka öl, men eftersom jag hade tagit bilen till närmaste tunnelbanestation så gick ju inte det. Så vi skildes åt och åkte hem istället.

Sen var det dags att göra sig klar för nästa sociala evenemang. Hade bokat bord på Patricia tillsammans med Skägget och en av hans kompisar och en av i sin tur hennes kompisar. Avnjöt god mat och en trevlig middag, och sen var det dags att avnjuta resten av ställets faciliteter (barer och dansgolv, bland annat). Så mycket mer socialisering blev det inte eftersom ljudnivån dessvärre gjorde normal konversation i princip omöjlig². Däremot dök plötsligt P upp i vimlet och visade sig vara där med kompisen K som ”inte varit ute i singellivet på tjugo år” (enligt P). Lyckades konversera lite med P i alla fall, och kom dessutom på mig med att fundera hur jag skulle benämna henne i bloggen, haha! De här specialnamnen är betydligt svårare att komma på när det handlar om folk som man faktiskt vet läser den här bloggen, hm…

Det verkar i alla fall vara en regel att jag alltid träffar folk jag känner när jag är på Patricia…

Gick därifrån vid kvart över tre, när Skägget började tröttna. Lyckades faktiskt tajma tunnelbanan ganska hyfsat (fick ”bara” vänta 12 minuter) och sen går ju nattbussen synkat med tunnelbanan, så jag var hemma på drygt femtio minuter effektiv restid. Både pigg och nykter (nåja), märkligt nog.

Men det var lika bra, för i dag skulle jag till frisören, och ska man bara vara hemma så kan man ju leva med att vara lite trött och småsunkig, men så fort man ska utanför dörren vill man ju se respektabel ut. Så det lyckades jag med, plus att frisör-J dessutom lyckades få lite styrsel på mitt hår. Inte illa, men vad annat kan man begära när det kostar 450 jävla spänn. Undrar vad det blir för meterpris, med tanke på att jag inte hade så långt hår från början…

—————
Fotnötter:
¹ Eller, rent tekniskt åkte jag faktiskt bil dit, varefter själva gåendet bara skedde från bilen till bänken på läktaren. Jag gick aldrig rent fysiskt ovanpå fotbollen.
² Har aldrig begripit hur folk raggar på såna ställen! De måste ju enbart gå på utseende – vilket ju i så fall gör det rätt svårt för oss som inte ser ut som Brad.

Vad gör man en solig lördageftermiddag?

Nu ska jag åka och titta på division 4-fotboll. Oh yes, jag är lite speciell, jag vet.

Och nej, det är inte damfotboll med nån speciell snygging i laget. Herrfotboll it is och enda orsaken är att jag har bott här i fem år och fortfarande inte sett det lokala fotbollslaget spela en endaste minut och fick ett infall att ändra på det. Så off I go!