Fullbokad helg är både bra och dåligt

Det här helgen är nog en av de mest bokade helger jag haft på länge. Och då ska man veta att jag ändå varit tvungen att prioritera lite… Men det blev en kryssning med Cinderella fredag-lördag med A & L, i syfte att bland annat vinna ett vad mot A i och med att jag under en msn-konversation tidigare, hade hävdat att under en random utekväll skulle hon få fler raggningsförsök riktade mot sig än jag. Hon hade en annan uppfattning och vadet var således ett faktum.

Givetvis vann jag ju med 5-1 (och då räknade jag ändå några stycken av de mer skrattretande försöken mot henne som bara en halv poäng, till exempel Stirrande Blicken, en kille som stannade upp framför henne på dansgolvet och bara glodde med sin bästa hypnosblick i tron att det skulle få henne att kasta sig över honom) och ingen vid sina sinnens fulla bruk hade väl väntat sig nåt annat… Jag förstår inte att tjejer har så svårt att begripa att det faktiskt är så där. Dessutom vill jag poängtera att det jag motvilligt räknade som min enda poäng var en liten filippinska som var typ tre äpplen hög och porrdansade mot varenda kille inom räckhåll…

Men i övrigt var det en rätt okej kryssning, tycker jag. Även om det är lika ofattbart varje gång jag åker med den där båten att man, år 2009, faktiskt får röka i båda barerna! Skandal.

Mitt barskåp jublade i alla fall när jag kom hem över att få lite nya kompisar.

Men det blev en snabbvisit hemma, för jag bytte bara lite kläder och sedan var det dags att bege sig söder om stan till Vörtan och grilla lite. Även den gången blev det en trevlig kväll där höjdpunkterna bland annat var min Buzz!-seger i sudden death, och det ingående (och i viss mån även självrannsakande) killsnacket om hur man förhåller sig till tjejer och relationer (och ni som trodde att det bara är tjejer som snackar relationer: Där fick ni!). Gotta love den typen av diskussioner, när det dessutom visar sig att flera har samma erfarenheter som man själv och man får lite pepp från varandra.

Kom hem vid fyra på natten och konstaterade att jag inte alls var särskilt trött (no shit, när jag sov till 13 på dan innan), men att mina stackars Lyckliga Lotta-blommor i fönstret var desto tröttare efter att inte ha fått vatten sedan fredag morgon. Jag behöver inga katter som gnäller på mig när jag är borta i mer än ett dygn, det räcker med blommornas missnöje, haha!

Och i dag hade jag en fikadejt (nåja) inbokad lite halvt preliminärt så där, som inte verkar bli av (och nej, jag kan inte ringa själv och styra upp det), plus att det ju är mors dag i dag, vilket innebär ett besök i Vallentuna, och så skulle jag ju förstås vilja besöka en strand nånstans när det är sånt här fint väder – plus att jag förstås måste se till att få min obligatoriska löprunda i kväll.

Och nu ska man ändå betänka att jag dessutom hade tänkt klämma in lite maraton-tittande inne i stan i går med tillhörande skumpafirande efteråt, plus en frukost med sällskap i morse, så jag kanske skulle fundera på en sekreterare som kunde organisera och styra upp saker och ting så att allt flyter på som det ska.

Var det nån som sa ”städning”…? Hm, i natt, kanske…

Annonser

Är det bara jag som inbillar mig…

…eller är alla sommargrejer ovanligt jättetidiga i år?

SDC10712

Rhododendron brukar väl inte vara fullt utslagen i slutet av maj? Och syrener? Vad händer härnäst? Äpplen lagom till midsommar?

Hinner vi få uppleva allting en vända till sen, innan det slår till och blir höst, eller kommer hösten i juli i år?

Hoppas inte det, för i mitten av augusti åker jag ju till Mallorca i tre veckor för att bli en fin bartender. Fick klasslista (hej, högstadiet) i går, tillsammans med en lista på 43 olika drinkar (hej, gymnasiet?) som vi kommer att kunna utantill efter de tre kursveckorna, om allt går som det ska. Nu känns det som om det verkligen är på gång! Och det här kommer för övrigt att bli den i särklass bäst dokumenterade resan jag någonsin gjort, tror jag. Kommer förmodligen att ha med mig två stillbildskameror och minst en videokamera med ett gäng kassetter. Kommer ni ihåg sketchen i Nöjesmassakern där Sven Melander och Åke Cato är bartenders i en variant på Werner & Werner? Lite sånt skoj har jag också tänkt försöka göra från kursen…

På det hela taget rätt okej

I dag har jag varit handledare. Att vara handledare inom bussföraryrket innebär – i alla fall i det här fallet – att man börjar arbetsdagen vid 06:37 med att konstatera att någon administratör har gjort fel och gett både tjänsten och eleven till en annan förare så att jag tvingas sitta och fika under tre timmars betald arbetstid i väntan på att de ska komma tillbaka. Slitsamt.

Vid lunchtid (alltså vid halv tio i bussförartidszonen) fick jag dock både min elev och min tjänst tillbaka, så eftermiddagspasset tillbringade jag på ett lika slitsamt vis genom att sitta bredvid och åka med när eleven körde, och påpeka vad hon gjorde för fel.

Jag ska nog se till att få bli handledare fler gånger…

Dessutom har jag ätit glass i dag. Och eftersom arbetsdagen slutade vid 13:01 så har jag solat också. Jag hoppas att ni verkligen har tagit fram det mest medlidande leendet nu.

Det enda som skiljer män från pojkar…

…är priset på deras leksaker.

Jag passade på att köpa en ny löparklocka i Kista galleria förra veckan, medan jag väntade på att Kej och Laj skulle dyka upp och fika med mig. Och det här är ingen löparklocka vilken som helst, utan en med både gps-tillsats och pulsmätare , så jag vet hur långt jag springer och hur jobbigt det är. Så nu har jag tre grejer på mig när jag springer, och känner mig mer som Gizmo-Kvack än som en vanlig löpare…

Nackdelen med gps:en är att den krossar mina illusioner i och med att det hittills har visat sig att alla sträckor jag hade mätt upp här hemma, i själva verket är lite kortare än jag trott. Så från att ha varit ganska kasst tränad blir jag nu plötsligt ännu sämre tränad när jag måste springa längre för att springa samma sträcka. Eller… eh, ja, ni fattar.

Men fördelen är att eftersom den automatiskt registrerar och sparar en mellantid för varje sprungen kilometer, så tar man ju i lite extra bara för att man vet att tiden blir obönhörligen registrerad hela tiden. Plus att statistiknörden i mig får sitt lystmäte med stora spreadsheets i Excel där jag för in alla dessa data efter varje löppass. Dessutom blir ju statistiken roligare att följa ju fler kolumner (=fler löppass) det finns att jämföra, så nu måste jag ju springa oftare för att fylla ut det där.

Men det har onekligen gått ganska bra med träningsdisciplinen de senaste veckorna. Nu är jag i alla fall redan uppe i den tänkta standardveckodosen – 7 km + 10-12 km + 16-18 km = tre pass per vecka. Sen är tanken att trycka in lite styrketräning de dagar jag inte springer, plus att 7-km-passet (som i själva verket visade sig vara 6,77) antingen kompletteras med en stunds rush i backe efter halva, eller byts ut mot ett pass med stegringslopp på löparbanorna borta vid Sportcentrum.

Sen ska bara de onödiga kilona bort och farten på löpningen öka, också. Men jag försöker intala mig att jag inte ska känna mig så stressad eftersom jag trots allt inte ska vara på topp förrän 12 september (Stockholm Halvmaraton), men det vore ju roligt om den senaste dryga månadens löpning syntes på vågen i alla fall lite!

rutor2Och PS: Ni hörde mig inte lova detta, men jag överväger allvarligt att, i ett obevakat ögonblick innan jag hinner stoppa mig själv, anmäla mig till Stockholm Maraton 2010, så jag blir tvungen att träna även under vinterhalvåret…

Dagens mysterium

09051601

I går när jag hängde tvätt så hängde jag även upp ett stort, rödrutigt påslakan till vänster på den närmaste linan. I dag finns det uppenbarligen inget stort, rödrutigt påslakan där längre. Det ligger inte heller på marken någonstans. Och ett påslakan blåser inte ner från linan, utan om det blåser tillräckligt mycket så slits hela linan ner med påslakanet kvar på (det har hänt förr).

Frågorna blir följaktligen:
Var är mitt påslakan?
Har någon tagit mitt påslakan under natten?
Vem? Och framför allt varför?
Och varför har man tagit bara påslakanet och inget av de andra grejerna (inte ens det tillhörande örngottet, faktiskt, som hänger bakom den svarta tröjan)?

Nu kunde det ju ha varit värre; de hade ju kunnat ta bilen istället, men det är ju ändå lite förargligt eftersom jag bara har två påslakanset av dubbelsängsstorlek som jag skiftar mellan…

09051602rutor2Apropå bilen, så kanske det var så att de inte såg den, för den lever numera under cover (bokstavligt talat), eftersom den står parkerad precis under ett träd som fäller som mest pollen just nu… I original är bilen svart, om någon undrar.

Semifinal 2 i ESC

Kroatien – gäsp… eh, va? Oj, jag råkade visst somna…
Irland – ett Sahara Hotnights frontat av Joan Jetts okända dotter. Bäst hittills. Vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom vi bara har hört det här bidraget hittills (vi somnade ju under Kroatiens bidrag).
Lettland – inte så konstigt att de inte direkt är i topp bland bettingbolagen…
Serbien – kunde man inte ha en sorts intagningskommitté som sållar bort och diskvalificerar alla de här kalkonbidragen?!?
Polen – Agnes med större bröst? Hon lät som Sheena Easton. Ni vet, ”for your eyes onlyyyy… only for youuuuu…” Hyfsad för att vara en ballad, men gäsp ändå.
Norge – verkar vara de flestas favorit, så den lär väl vinna, dårå. Okej, jag kan leva med det.
Cypern – om Hannah Montana görs i en cypriotisk version vet jag vem som ska spela titelrollen som Hannelea Montanoglou… Falskast sång hittills, i alla fall.
Slovakien – men om ni är irriterade över att ha kommit på så dåliga placeringar så får ni väl se till att inte skicka sånt här skräp, då?!?
Danmark – kul att få sjunga en låt som blivit över när nån skrivit till ett helt album…
Slovenien – kvällens längsta intro i alla fall, va? Man började ju undra om hon var så ful så att hon inte fick synas för länge…
Ungern – det är nästan värt att skaffa ett sånt där märkligt linne, om det gör att tre snygga tjejer kommer och gnider sig mot en hela tiden… Hyfsad låt.
Azerbajdzjan – ganska enformig låt, men… hm, fulare tjejer har man ju sett.
Grekland – märkligt det där när publiken spontanjublar ibland… Jag kan inte FÖRSTÅ varför… Hm… Men låten är om inte annat ganska lätt att glömma. Ändå var den en av de bättre i den här semifinalen…
Litauen – hatten borde ha dött som klädesplagg i samband med du-reformen. Låten var dessutom inte mycket att lyfta på hatten för, så… Gäsp!
Moldavien – varför har inte Moldavien vunnit nån gång, kan man ju fråga sig… Eller, hm, det kanske man inte kan. Plus i kanten för att hon var lik Shirley Clamp, i alla fall.
Albanien – hm, är det Spindelmannens okände gay-kusin? Men när sångerskan får in tonerna så sjunger hon ju riktigt bra, så den här duger.
Ukraina – det är tydligen nåt speciellt med Ukraina och stora trummor. Men jag gillar ju låtar med lite mera drag i, så det här är nog min grej.
Estland – verkar som om jag hade fel om den irländska sångerskan… Joan Jett fick visst tvillingar.
Nederländerna – Take That’s ’Shine’ var betydligt bättre, kan jag ju säga. Minns ni Melodifestivalen 1996, där Lasse Kronér, Nick Borgen och Peter Lundblad, bland andra, sjöng ’Gör nån glad’? Det här var ungefär samma sak fast en rätt mycket sämre låt.

rutor2Kvällens Täby-jury röstar således rätt motvilligt fram hela tio låtar enligt följande: Irland, Polen, Norge, Danmark, Ungern, Azerbajdzjan, Grekland, Albanien, Ukraina, Nederländerna. I kväll var den officiella omröstningen till 70 procent överens med mig, således. Det gjorde de bättre än i förrgår.

Semifinal 1 i ESC

Montenegro – medryckande och glad, men hallå sjuttiotal, varför det?!?
Tjeckien – va?!?
Belgien – en flamländsk (?) Henrik Åberg… Det är inte ’Sikta mot stjärnorna’, det här.
Vitryssland – hur kommer det sig att de östeuropeiska artisterna blir så diviga så fort de får uppträda utanför Vladivostok?
Sverige – för få närbilder på Malena, och då tänker jag inte på utseendet, utan mest på att hennes minspel och blick säkert fångar övriga Europa också.
Armenien – en blek kopia av Ofra Hazas ’Im nin alu’.
Andorra – tuggummipop meets Olsen Brothers. Nåja, efter Sverige och Montenegro är den bäst hittills.
Schweiz – introt är en blandning melan Alannah Myles ’Love is’ och U2:s ’Where the streets have no names’.
Turkiet – det finns säkert sjutton andra likadana låtar som också skulle ha kunnat tävla för Turkiet. Turkisk dussinpop.
Israel – hm, folksång är väl… ett stort nja.
Bulgarien – sjunger de i olika tonarter, eller? Seriöst?!? Och båda sjunger som en tjej…
Island – om Britney Spears var isländska så skulle det där vara hon, tror jag. Fick i alla fall flest spontana jubelrop hittills (fast frågan är om det berodde på låten eller på nåt annat).
Makedonien – om Magnus Uggla var makedonier så skulle han nog se ut så där.
Rumänien – det där är de fem tjejer i Rumänien som inte ser ut som kulstöterskor, va? Inte dåligt, men heller ingen vinnare.
Finland – den här låten har ju faktiskt gått rätt mycket på Radio 107,5 här i Stockholm (fast jag kan inte minnas den finske rapparen…). Den gillar vi.
Portugal – det där är ju hon från den där tv-komediserien där hon är assistent åt en amerikansk tv-programledare eller nyhetsuppläsare eler vad han är. Men låten? Hm, den har jag redan glömt.
Malta – bra röst, i alla fall. Men låt inte en ballad vinna hela alltet, pliiiis!
Bosnien & Herzegovina – så där ser ju Hitler ut i filmerna om hans sista tid när han var trött och sliten.

rutor2Måste alla programledare alltid skrika? Jag tror jag har ställt den här frågan förut… de har ju faktiskt mikrofoner för att slippa skrika. Jag kommer att ställa mig upp och applådera när en Eurovision Song Contest-programledare kan vara lågmäld och seriös och inte leverera färdigskrivna skämt på ett uselt sätt och inte höja rösten i slutet av varje mening för att få publiken att jubla.

rutor2Täby-juryn sa i alla fall Montenegro, Belgien, Sverige, Andorra, Schweiz, Turkiet, Island, Rumänien, Finland, Malta. Utan inbördes ordning annat än startordningen. Den officiella omröstningen var i alla fall till 60 procent överens med mig. Hyfsat godkänt.

Totalt insnöad på boogie woogie

Har rent spontant frossat i Youtubes utbud av boogie woogie under de senaste två kvällarna, och så mycket bättre än så här blir det nog inte…

Under de här kvällarna har jag också insett att jag måste lära mig basgången i Bumble Boogie. Jag får nog erbjuda mamma att bjuda hem mig på lunch nån dag, för hon har en nästan alldeles ny keyboard i vardagsrummet…

Sen gäller det bara att hitta nån som vill improvisera fram högerhandsspelet med mig tills jag har lärt mig behärska bådadera samtidigt…